Språket är ett av barnets viktigaste verktyg genom livet; förutom att lägga grunden för kommunikation skapar det också en tillhörighet och identitet. Språkutvecklingen är en livslång process som börjar redan före födseln, och dess mest kritiska period är från födsel och upp till att barnet är sju år. Ett barn lär sig att använda språket i samverkan med sin omgivning och det är viktigt att stödja barnets språkutveckling.
En språkstörning innebär att barnets språkförmåga är påtagligt nedsatt jämfört med jämnåriga barn. Det kan påverka både barnets skolgång och sociala liv. Språkstörningen kan innefatta svårigheter med både språkproduktion och språkförståelse.
Barn är olika och deras språkutveckling kan variera, men det finns också mönster för hur språkutvecklingen hos barn brukar se ut. En språkstörning kan ha många och olika orsaker. Med Clinical Evaluation of Language Fundamentals-Fourth Edition (CELF-4) kan du upptäcka språk- och kommunikationsstörningar hos barn och ungdomar.
Vill du veta mer om andra test som mäter vokabulär och grammatisk förståelse och hur de kan användas i ditt arbete? Klicka på länkarna nedanför eller kontakta en av våra produktspecialister för en kostnadsfri presentation.
I den här artikeln lyfter vi möjligheter och begränsningar med att kartlägga språksvårigheter med WISC-V. Verbalt index i WISC kan ge insikt om ett barns ordförståelse och verbal begreppsbildning, men ofta behöver vi få mycket mer information än så för att utesluta eller konstatera språksvårigheter.
Vår testutvecklingsavdelning för Pearson Clinical i Sverige, Norge och Danmark har skrivit en artikel om några av de viktigaste psykometriska begreppen. Till exempel får du reda på mer om standardfel, percentiler, konfidensintervall och validitet.
Winnie Dunns modell för sensorisk bearbetning beskriver samspelet mellan neurologiska tröskelvärden och beteenderespons för att förklara hur vi bearbetar sensorisk information.
Vilken roll har logopeder i ett utredningsteam? Vad ska man tänka på vid utredning av flerspråkiga barn eller barn med misstänkt NPF-problematik? Vi har intervjuat en av Sveriges främsta logopeder, Astrid Frylmark, som betonar vikten av logopedrollen i bedömningsarbete.
Det här fallexemplet handlar om åttaåriga Chloe som av sina föräldrar beskrivs som "ostadig sedan tidig barndom". Hon tappar föremål, ramlar, slår sig och blir smutsig mycket oftare än andra. Med hjälp av Movement ABC-2 kartläggs Chloes motoriska färdigheter i tre domäner: Handfunktion (manuell fingerfärdighet), Bollfärdighet (sikta och fånga) och Statistisk och dynamisk balans. Hennes motoriska utveckling bedöms även på en övergripande nivå.
Ofta gör en kliniker en omfattande bedömning med hjälp av flera test eller skattningsskalor. Ibland överensstämmer inte testresultaten med varandra eller med dina kliniska intryck av klientens språkkunskaper. Vilka resultat ska du då betrakta som korrekta? Se den här filmen för en kort diskussion om några överväganden vid tolkning av testresultat som pekar i olika riktningar.
Gloria Maccow, Ph.D., ger en forskningsbaserad förklaring av sambandet mellan barns förmåga att lära sig och deras kognitiva kapacitet, förmåga till uppmärksamhet samt arbetsminneskapacitet. Dessutom diskuterar Gloria hur kognitiva tester som till exempel WPPSI-IV kan ge viktig information om ett barns förmåga att lära sig.
