Aktuellt

CELF-4 - nytt språktest

Att kommunicera är nödvändigt för praktiskt taget alla vardagsaktiviteter och har avgörande betydelse för skolframgång. Blandmånga olika ömsesidigt beroende komponenter som är viktiga för färdigheter avseende talat (och skrivet) språk har bland annat benämningsförmåga, språkförståelse, förståelse för språkets grammatiska och syntaktiska struktur samt smidig språklig produktion identifierats.

För att snabbare identifiera barn med språkstörningar har vi utvecklat ett test kallat CELF-4. Det är det första språktestet av sitt slag och erbjuder en flexibel och allsidig utvärderingsprocess för identifiering, utredning och uppföljning av språksvårigheter och språkstörningar hos barn i åldern 5:0–12:11 år. CELF-4 är ett omfattande test som innehåller tretton olika deltest för att mäta olika språkliga aspekter såväl som faktorer som kan ligga bakom språksvårigheter, som exekutiva funktioner, verbalt korttidsminne och arbetsminne.

Behörighetsgivande utbildning

CELF-4 är behörighetsklassat och därför anordnar vi en utbildning för special- och talpedagoger samt speciallärare. Utbildningen är 2+1 dagar och innehåller såväl teoretiska som praktiska arbetspass. Logopederna Astrid Frylmark och Gertrud Edquist leder utbildningarna som hålls i Stockholm med första tillfället 14-15 augusti + 9 oktober.

Demens - den nya folksjukdomen

I en debattartikel i Svenska Dagbladet beskriver representanter för Swedish Brain Power vikten av att utreda tidiga symptom på demenssjukdom för att få en korrekt diagnos och därmed adekvat behandling och stöd.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är demens en folksjukdom och vår tids snabbast växande folkhälsoproblem.

I Sverige insjuknar 20 000 människor varje år i Alzheimers sjukdom, vilket är den vanligaste demenssjukdomen. Förra året översteg för första gången antalet döda i demenssjukdom antalet döda i hjärtinfarkt i vårt land. I dag kostar demenssjukdomarna i Sverige över 50 miljarder kronor per år och är därmed den sjukdomsgrupp som kostar samhället allra mest. Läs hela artikeln här.

Metoderna för att undersöka tidiga tecken på sjukliga förändringar i hjärnan utvecklas snabbt och Pearson Assessment har nu lanserat RBANS (Repeatable Battery for the Assessment of Neuropsychological Status). RBANS är det första standardiserade och normerade screeninginstrumentet i Skandinavien som kan identifiera lindrig demens, och differentiera mellan de olika kognitiva sjukdomarna i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet.

Utvecklingen av RBANS är baserat på forskning om hur man på ett tillförlitligt, snabbt och effektivt sätt kan mäta olika neurokognitiva funktionsområden. Testet mäter uppmärksamhetsfunktioner, verbala och visuospatiala funktioner samt omedelbart och fördröjt minne. RBANS har skandinaviska normer som samlats in samtidigt i Sverige, Danmark och Norge.

RBANS - nytt screeninginstrument

Repeatable Battery for the Assessment of Neuropsychological Status (RBANS) är utvecklat i syfte att identifiera och kartlägga neurokognitiva störningar. På mellan 20 och 30 minuter får klinikern en bild av patientens funktionsnivå vad gäller uppmärksamhet, verbala och visuospatiala förmågor, samt omedelbart och fördröjt minne.

RBANS är användbart i en rad sammanhang där bedömning av neurokognitiva aspekter är relevant, och tillhör de mer välbeforskade neuropsykologiska instrumenten. Forskning har påvisat testets användbarhet inom en rad olika diagnosområden; från neuropsykologi till psykiatri till somatik. Ett nytt mått för ”malingering” gör testet än mer användbart.

Förutom att fungera som en tidseffektiv screening, kan RBANS användas för att följa utvecklingen av progredierande tillstånd och ett rehabiliteringsförlopp, något som underlättar val av behandlingsinsatser. Instrumentet finns i två parallella versioner vilket möjliggör en säkrare bedömning vid upprepade testningar.

De ingående deltesten omfattar klassiska neurokognitiva testuppgifter, som kopiering av komplex figur, benämningsuppgifter, spatiala uppgifter och minnesuppgifter. Utvecklingsarbetet har bedrivits parallellt i Sverige, Norge och Danmark mellan 2011 och 2012, och RBANS är ett av fåtalet neuropsykologiska test som kan erbjuda skandinaviska normer. 

Furulidsskolan i Aneby tränar en hel klass

Direkt efter julledigheten körde alla elever i en sjua på Furulidsskolan i Aneby igång att träna Cogmed RM (tidigare RoboMemo). På fredagskvällen fem veckor senare anordnades en avslutande klassfest som gemensam belöning. ”Det har gått förvånansvärt bra att träna hela klassen och vi har lärt oss mycket, både vi lärare och eleverna själva”, säger matematik- och NO-lärare Kristina Björklund, initiativtagare till projektet.

Genomförandet underlättades med att eleverna kunde träna hemma

Träningsperioden blev lite längre än vad som var planlagt från början, så eleverna får själva välja om de vill träna klart hemma under sportlovet eller om de vill ta en paus och sedan slutföra i skolan veckan efter. ”Det är en stor fördel att ha möjligheten att träna hemma, så att de elever som är sjuka flera dagar i rad kan träna hemma när dom är pigga nog för det”, säger Kristina.

Många fördelar med att träna en hel skolklass

Träningen utfördes halvklassvis på lektionstid, uppdelat på fem olika skolämnen. Det var ett effektivt sätt att minska elevernas arbetsbörda under träningsperioden, vilket är svårt att göra om det är få elever i en klass som tränar. Risken för att glömma bort träningen minskar också, då träningen finns på schemat och alla går till samma lokal. Ingen elev känner sig heller utpekad om alla andra också tränar. Eftersom undervisande lärare följde med blev det ingen extra arbetsbelastning för lärarna, som hade Cogmed RM istället för lektion med klassen.
Kristina påpekar att det är viktigt att lärarna är utbildade coacher så att alla inblandade har förståelse för metoden och vilka effekter träningen kan ge. Då kan också coachansvaret delas upp mellan varandra, så att lärarna handleder några elever var.

Gemensamt startmöte och hörlurar till alla elever

Startmötet hölls gemensamt för hela klassen och tanken var att även informera på ett föräldramöte innan jul, men tiden räckte tyvärr inte till det. Ett annat tips Kristina ger för att spara tid är att gemensamt gå igenom träningsgraferna med eleverna efter en vecka eller två. Att alla har tillgång till hörlurar är väldigt viktigt när man tränar många i grupp, och att coachen hela tiden är uppmärksam på att de inte stör varandra. Kristina säger att hon är förvånad över hur duktiga eleverna har varit på att visa respekt för varandras träning.

Träningseffekter

Alla elever fick välja ut tre områden där de ville se träningseffekter och fylla i hur de graderade sina svårigheter på dessa områden innan de inledde träningen. Det blir väldigt intressant att följa upp dem en tid efter träningsperioden, tycker Kristina. Vi har redan märkt av effekter i klassrumssituationen.
Efter ungefär fyra veckor börjande den väldigt pratiga klassen bli lugnare, rapporter från kollegorna om normallugna lektioner började dyka upp. Eleverna började också själva märka av effekter så som att de känner sig piggare, läsningen fungerar bättre, det går snabbare att läsa glosor och att de är lite lugnare, inte lika skrattigt och störande längre.

Kristina tycker att den största vinsten med att låta alla träna är att de har fångat upp elever som de inte visste hade problem med sitt arbetsminne. Elever som kämpar mycket med läxor och inte stör sina klasskamrater, men inte får utdelning av den tid de lägger ner på skolarbetet. I den här gruppen är det främst flickor som har startat på en låg nivå i träningen men är mycket motiverade att göra sitt bästa och får fina träningsresultat. Furulidsskolans första omgång med klassträning har inspirerat till att vilja träna fler klasser. I höst drar Kristina igång med en ny klassträning, fylld av erfarenheter och lärdomar av detta projekt.

Kristinas tips att tänka på inför träning med hela klassen

  • Se till att datorerna uppfyller systemkraven.
  • Kopiera alla användaruppgifter till ett gemensamt dokument för en bra överblick. Hörlurar, med tillräckligt långa sladdar, är ett måste.
  • Fasta platser för att minimera risker vid synkroniseringen och en reservplats om någon dator trasslar.
  • Ha med en bok att läsa i efter avslutad träning!
  • Korta samtal kan genomföras tyst under träningarna, passa på när eleven behöver en paus.
  • För bok över vilka du talat med så att inte någon glider igenom.
  • Håll koll på elevernas träningar på Träningswebben från början så att missförstånd eller fusk upptäcks i tid!
  • Ha en plan för vad en elev som inte orkar eller vill genomföra träningen ska göra när de andra tränar.

Framgångsrik arbetsminnesträning på Danderyds Sjukhus

Danderyds sjukhus är den i särklass största användaren av Cogmed Arbetsminnesträning inom vården i Sverige. Sedan 2008 har närmare 300 träningar genomförts. Övervägande del av de som tränar är strokepatienter på avdelningen Rehabmedicin. ”Träningen passar väldigt bra in i vår verksamhet”, säger arbetsterapeut Anette Wikander. ”Patienterna har kommit långt i sin rehabilitering men känner av sina kognitiva begränsningar i vardagslivet. Det är för många väldigt skönt att kunna påverka sin situation och de är ofta både motiverade och mycket självgående genom träningen”.

Individuell planering och coachning

Anettes roll som coach är att hjälpa patienten med struktur, planering och att ge feedback. Hon kan ibland behöva assistera i samband med inloggning i programmet, men i övrigt sköter oftast patienten sin träning helt själv. Inför varje träning har Anette ett startmöte där de går igenom träningsboken tillsammans och sedan är det väldigt individuellt hur träningen planeras för varje person. En del patienter får ta eget ansvar över träningens utförande, medan andra behöver mer stöd rent planeringsmässigt. Viktigt är att träningen blir en tydlig del i patientens vardag, på så sätt tränas struktur och regelbundna vanor in på samma sätt som i övrig verksamhet.

En del patienter tränar hemma

Om patienten har lång resväg och ingen annan rehabiliteringsträning på avdelningen, utförs hela perioden eller i alla fall en del av träningstillfällena hemma. Anette tycker att det fungerar bra eftersom hon kan följa träningen på träningswebben och på så sätt kontrollera att träningen genomförs som planerat. Träningswebben ger coachen också möjlighet att kunna ge den feedback som är relevant för den tränande. Anette framhåller att det är viktigt att ha regelbundna coachsamtal för att patienten skall lyckas genomföra träningen med så goda resultat som möjligt.

Självskattning före och efter varje träning

För att öka patientens självinsikt har coacherna utformat ett självskattningsformulär som fylls i före och efter varje träningspass. Det används som underlag vid coachsamtalet och hjälper personen att se sambanden mellan yttre faktorer och koncentrationsförmåga. Till exempel kan patienten upptäcka hur mycket lättare hon har att koncentrera sig på förmiddagen när hon är utvilad, en erfarenhet som hon kan använda i sitt dagliga liv. På gruppnivå ser Anette att patienterna generellt skattar trötthet, smärta och stress lägre i slutet av träningsperioden.

Arbetsminnesträning i rätt tid i rehabiliteringsprocessen

Det varierar hur lång tid efter sin sjukdom patienten tränar, men träningen påbörjas tidigast ett halvår efter till exempel en stroke. Anette säger att det är viktigt att träningen inte startar för tidigt och tror att det är en anledning till att träningen fungerar så bra i öppenvården. Patienten har kommit långt i rehabiliteringsprocessen, är på väg in i arbetslivet och är motiverad att träna upp sin kognitiva förmåga. Motivation och självständighet ökar chanserna till goda effekter av träningen.

Kriterier för att träna

Vilka patienter som får träna Cogmed Arbetsminnesträning bestäms vid en bedömningskonferens inom teamet. De flesta patienter har påverkan på arbetsminnet, men inte alla. Det kan hända att de nekar träning för att de inte ser någon anledning till det. Alla som erbjuds träning får först testa programmet och sedan bestämma sig om de vill genomföra träningen. Hittills har alla som erbjudits träning tackat ja utom en.

Goda effekter av träningen

De vanligaste effekterna som patienterna upplever är ökad koncentrationsförmåga och bättre fokus. Anette testar sällan arbetsminneskapaciteten efter träning utan det är den upplevda förbättringen hos patienten som är intressant och som utvärderas efteråt. Hon påpekar att det också finns andra positiva bieffekter av träningen. En patient med synfältsbortfall lärde sig till exempel snabbt att söka av skärmen under träning. En patient med afasi hade svårigheter med bokstäver och arbetsminnesträningen gav ett tillfälle att träna också det. Patienterna upplever framför allt det väldigt positivt att kunna påverka sin situation genom träningen och är väldigt stolta efter genomförd träning. Många vill träna igen eller fortsätta träna arbetsminnet i vardagen för att fortsätta öka sin kapacitet eller för att bibehålla sin förbättrade förmåga.

Metodisk träning med 100 elever på Torsviks skola

Under läsåret 2009/2010 arbetsminnestränade fler än 100 elever på Torsviks skola. Det är mer än 15% av skolans elever. Specialpedagog Eva Ullberg har många års erfarenhet av Cogmed Arbetsminnesträning och är en av fem coacher på högstadiet. Hon menar att skolan, genom att erbjuda arbetsminnesträning, ger eleven ökade möjligheter att ta till sig ny kunskap och därmed underlätta inlärning.

”Får vi börja?” Eva har just stängt dörren med skylten ”Stör Ej! Hjärnträning pågår”. De åtta eleverna i åk 7, 8 och 9 som kommit in, hälsar glatt och sätter sig på sina platser. Eleverna i den här träningsgruppen är väldigt motiverade och noga med sin träning. Niorna, till exempel, är ute på prao men kommer ändå hit och tränar. Eva bockar av eleverna i närvarolistan och checkar av schemat på de två elever som inte dykt upp. ”Marion har Hemkunskap och Nils har bild. Då vet jag att de inte har glömt bort träningstiden utan prioriterar sina ordinarie lektioner idag och tränar hemma ikväll istället”, säger Eva. Eleverna startar igång sina träningar och koncentrationen lägger sig i rummet.

Efter genomförd träning smyger eleverna en efter en fram till Evas bord och daterar träningstillfället på sitt belöningsschema. De elever som markerar sitt femte träningstillfälle får en glasscheck av Eva som de tyst tackar för, lägger sina hörlurar i korgen och smiter ut genom dörren. Till slut är det bara en elev kvar, han tycker att dagens träning kändes ”superbra” och Eva bekräftar det när hon tittar på träningswebben. En rejäl indexhöjning och god koncentration genom alla övningar. De pratar om dagens övningsgrafer och Eva berömmer honom för prestationen, innan han går vidare till nästa lektion.

Metodiskt planeringsarbete

Eva berättar hur hon lägger upp planeringsarbetet. ”Jag börjar med att gå ut till arbetslagen och be dem fundera på vilka elever som skulle ha nytta av att arbetsminnesträna. Det är viktigt att de inte bara tittar efter de som har märkbara koncentrationssvårigheter utan även de med läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och också de som har svårt att komma igång eller annat som kan vara tecken på nedsatt arbetsminne. Utifrån arbetslagens elevlistor gör jag en prioriteringslista utifrån mitt veckoschema. Jag behöver också stämma av schemat i datasalen för att planera in träningsomgångarna så intensivt som möjligt. Därefter erbjuder jag eleven möjlighet att träna.”

Startmöte för hela träningsgruppen

Startmöte har hon tillsammans med hela träningsgruppen och därefter bestämmer sig eleven. Det är sällan någon som tackar nej. Hon är noga med att förklara arbetsminnesträning i positiva termer, något som hjälper dem att motivera sig. Föräldrarna bjuds in till ett gemensamt möte där hon berättar om vad arbetsminne är, hur svårigheter kan yttra sig, hur träningen går till och vilka effekter den kan ge. ”Planeringsarbetet är rätt så krävande, även om mycket numera går på rutin. Jag upplever att den tid både jag och eleverna lägger ner på planering, struktur och genomförandet av träningen ger oss mångfalt igen.”

Effekter av träningen

Eva berättar att de allra flesta elever som tränar upplever effekter av träningen, men effekterna varierar från individ till individ. För en elev som har svårt med impulskontroll kan effekterna bli tydliga efter träning, när eleven inte längre hamnar i konflikter lika ofta. Eleven tar sig tid att tänka ”är det värt det” och hinner svara ”nej det är det inte”, ler Eva.

Ibland kan det vara svårt för eleven att sätta fingret på vad som har blivit bättre. ”Det hjälper att jag ställer konkreta frågor om specifika situationer som kan ringa in svårigheterna och sedan jämföra med hur det ser ut efter träning. Se Evas exempel på samtal nedan.

De vanligaste effekterna eleverna upplever är förbättrad koncentrationsförmåga, förbättrad uthållighet i arbetsuppgifter, att det går lättare att läsa inför prov, de har lättare att organisera sig och att de orkar slutföra uppgifter oftare än innan träning.

Så här pratar Eva med eleverna och deras effekter!

Elev 1:

Hur länge brukar du orka lyssna på lektionerna?
10 min.

Vad brukar du göra sen?
Titta i almanackan, pilla i väskan.

OK, hur är det nu efter träning?
Nu orkar jag lyssna i 20 minuter.

Ok. Vad betyder det och hur påverkar det dig?
Jag kommer ihåg mer från lektionerna, så jag behöver inte lägga ner lika mycket tid till att läsa inför provet”.

Elev 2:

Hur gör du när du läser läxorna?
Jag drar ut på det i det längsta, pluggar sista kvällen.

Hur gör du nu, efter träning?
Nu läser jag tidigare på dagen istället.

Eva avslutar med att summera ”Det jag ser som den stora gemensamma nämnaren är att de orkar lägga ner mer tid på skolarbetet och att den tid de lägger ner ger mer utdelning. Dessa effekter är avgörande för varje elevs skolgång”, säger Eva.