WISC-IV

WISC-IV är den fjärde reviderade versionen av denna Wechslerskala avsedd för bedömning av barns och ungdomars kognitiva förmåga. Strukturen i WISC-IV har förnyats för att bättre avspegla aktuell teori och praktik inom begåvningsområdet. Nya deltest har lagts till – bland annat för att ge ett starkare mått på ”fluid reasoning”, alltså förmågan att handskas med abstraktioner, regler, generaliseringar och logiska relationer – några andra deltest har utgått, exempelvis Figursammansättning och Labyrinter. Ett mer renodlat mått på arbetsminnets kapacitet är också en nyhet. Vidare har testuppgifter och testmaterial modifierats i syfte att göra materialet så engagerande och användarvänligt som möjligt. Skalans åldersomfång är utökat uppåt till 16:11.

WISC-IV omfattar tio ordinarie deltest och fem kompletterande (deltest inom parentes nedan). Strukturen i skalan bygger på en uppdelning av de femton deltesten i fyra index: Verbal funktion, Perceptuell funktion, Arbetsminne och Snabbhet. För att beräkna IK för Hela skalan krävs en administrering av tio deltest och endast två ordinare deltest får ha ersatts med kompletterande. Deltesten i Verbal funktion index är: Likheter, Ordförråd, Förståelse, (Information), (Slutledning). Deltesten i Perceptuell funktion index är: Blockmönster, Bildkategorier, Matriser, (Bildkomplettering). Deltesten i Arbetsminne index är: Sifferrepetition, Bokstavs-siffer-serier, (Aritmetik). Deltesten i Snabbhet index är: Kodning, Symbolletning, (Djurletning). Nytt är att det finns möjlighet att beräkna ett antal processmått som baseras på resultat från tre av deltesten. Dessa mått ger mer information om vilka kognitiva processer som bidrar till prestationen på respektive deltest.

Den svenska utprövningen av WISC-IV redovisas i Manual Del 1. I kapitlet Hur ska WISC-IV användas? beskriver psykolog Eva Tideman respektive deltests huvudsakliga syfte, samt ger riktlinjer för administrering och tolkning av testresultat. Manual Del 2 innehåller administreringsanvisningar.

Svensk anpassning

Svenska normalpopulationsdata, och data från olika valideringsstudier redovisas; korrelationsstudier med tre andra Weschlerskalor och studier i olika kliniska grupper: Lindrig mental retardation, ADHD, Autistiskt syndrom och Aspergers syndrom. Brittiska normdata.